The effect of cranberry juice and staff education in hygiene care for preventing urinary tract infections in nursing home/Effekten av tranbarsjuice och personalutbildning i vardhygien for att forebygga urinvagsinfektioner inom sarskilt boende.(Report)

Nursing Science & Research in the Nordic Countries June 22, 2009 | Hagglund, Doris; Wadensten, Barbro; Andersson, Catarina; Aflarenko, Margareta Introduktion Tranbar har anvants under flera decennier for att forebygga urinvagsinfektioner (UVI) (1). I handeln finns tranbarsprodukter som t.ex. juice, kapslar, tabletter och sylt. Barextraktet innehaller rikligt med Cvitamin, organiska syror (bl.a. benzoe-, appel- och citronsyra), fruktos, tanniner och flavinoider, alltsa rikligt med antioxidanter (2). Tranbarens innehall av tanniner forhindrar att fimbrie forsedd E. Koli bakterien far faste och darmed forhindras bakterietillvaxt och toxinproduktion. Tranbarsjuice har visat sig minska vidhaftning till urinblasans vaggar aven for E. Koli bakterier som ar antibiotikaresistenta (3).

I Dorotea Orems egenvardsteori (4) beskrivs egenvardskapacitet som en forvarvad formaga som paverkas av forhallanden och faktorer i miljon. Orem definierar egenvard som aktiviteter som den enskilde initierar och utfor i syfte att uppehalla liv, halsa och valbefinnande. Det ar alla vuxna personers rattighet och ansvar att utova egenvard, nagot som aven kan innefatta ansvar for andra sasom aldre personer. Orem betecknar omvardnad som en profession och betonar vikten av att sjukskoterskan maste vara utbildad och att praktisk erfarenhet inte ar tillracklig. Enligt Orem ingar i sjukskoterskans arbetsuppgifter olika metoder for hjalp och assistans som att hjalpa, vagleda, stodja, skapa en utvecklande miljo samt att undervisa patienten (4).

Vikten av hygien och renlighet for att minska risken av spridning av infektioner betonades redan pa Florence Nightingales tid. Nightingale fokuserade omvardnaden pa begreppen hygien, miljo och omvardnad. Pa det brittiska faltsjukhuset under Krimkriget ar 1854-1855 sjonk dodligheten mycket snabbt sedan Nigtingale lyckades tvinga igenom forbattringar av de sanitara forhallandena. Florence Nigtingales bestamda uppfattning var att sjukskoterskan skulle forebygga forekomsten av vardrelaterade infektioner. Stor vikt lades vid vardhygien och sjukskoterskans undervisande funktion (5).

Basala hygienrutiner ar av stor vikt for att forebygga UVI. Inom varden sker overforing av bakterier mellan vardtagare framforallt via personalens hander. Undersokningar visar att personalen inom aldreomsorgen behover utbildning. Kunskapsomraden som behover prioriteras ar handhygien samt rutiner for saromlaggning och katetrisering. Om inte kunskaperna inom dessa omraden ar goda riskerar vardtagarna i sarskilda boenden att fa vardrelaterade infektioner (6).

I Tammelins studie (6) framgar det att i varden utfordes handtvattningen rutinmassigt och enligt gamla traditioner. I kampen mot bristande handhygien ar undervisning viktig och effektiv. Orsaken till brister i handhygien ar tidsbrist, bristfallig kunskap/utbildning, lag utrustningsniva och attityder/motivation (7-9). God handhygien utgor det framsta skyddet mot vardrelaterade infektioner sasom UVI, pneumoni och postoperativ sarinfektion (10-12).

Handhygien, med handtvatt och handdesinfektion, ar den viktigaste forebyggande atgarden for att forhindra smitta. Studier har visat att effekten av alkohol baserad rengoring av handerna hos vardpersonal har minskat antalet vardrelaterade infektioner och darmed ocksa anvandandet av lakemedel (11-14).

Pa sarskilda boenden ar cirka 60% av alla antibiotikaordinationer utskrivna for en misstankt nedre UVI. Med nedre UVI avses en infektion i urinblasan som karakteriseras av sveda, tata trangningar och frekventa miktioner (15). Enligt Kelly (16) ar mottagligheten for UVI vanligare hos kvinnor an man vilket framst forklaras av kvinnans mycket korta urinror med narhet mellan tarm och urinror. Hos aldre kvinnor ar det inte ovanligt att atrofiska slemhinnor ger besvar som liknar en nedre urinvagsinfektion (15). Hos kvinnor >18 ar ar arsincidensen for UVI 10.8-13.3% (17). UVI ses ofta hos aldre kvinnor och forekomsten okar med stigande alder. Det beror bl.a. pa forandringar i urinblaseslemhinnan p.g.a. ostrogenbrist och en okad forekomst av urininkontinens (18). UVI orsakas vanligen av bakterier fran tarmen, E-Kolibakterier orsakar 60-70% av UVI hos aldre kvinnor (19). Resterande procent orsakas av Proteus mirabilis och Klebsiella pneumoniae (20). Patienter med UVI har en god prognos, men 27-50% av kvinnor som haft en UVI far ytterligare en eller flera inom ett ar (15). Avflodeshinder i urinvagarna okar risken for UVI, vilket kan forklara forekomsten av UVI hos aldre man med forstorad prostata (16). Asymptomatisk bakteriuri (ABU) definieras som forekomsten av samma sorts bakterier i tva upprepade urinprov, utan att patienten har nagra symptom. Prevalensen av ABU okar med stigande alder, och 25-50% av alla aldre i sarskilt boende har bakteriuri, vilket innebar en risk for overbehandling med antibiotika. Patienter med kvarliggande kateter har i princip alltid ABU (15). site att uverse coupon code

Studier med tranbar hos aldre personer I en icke-randomiserad, placebokontrollerad, dubbelblind studie av Avorn (21) beskrivs tranbarets profylaktiska effekter vid kronisk urinvagsinfektion. I undersokningen granskades 153 kvinnors urinprover. Kvinnorna var i genomsnitt 78,5 ar. Halften av kvinnorna i forsoksgruppen fick 3 dl tranbarsjuice (30% tranbar) och kontrollgruppen fick en placebosaft under 6 man. Frekvensen bakteriuri och pyuri var 28% i placebogruppen och 15% i tranbarsjuice gruppen. Studiens utfallsmatt bakteriuri var inte relevant och det fanns brister i randomiseringen.

Dignams (22) icke- randomiserade studie med historiska kontroller genomfordes pa ett geriatriskt center med 12 langvardsavdelningar. I studien deltog 538 aldre med en medelalder pa 88 ar. Antalet kvinnor var 77% och man 23%. I en forstudie pa 20 manader studerades antalet antibiotika behandlade urinvagsinfektioner utan intag av tranbar. Under en 5 manadersperiod introducerades intaget av tranbarsjuice 220ml/dag fordelat pa 2 tillfallen eller 6 kapslar tranbarsextrakt fordelat pa flera tillfallen/dag. Kapslar med tranbarsextrakt gavs till deltagare som vagrade dricka tranbarsjuicen. Av 538 deltagare fick 92% tranbarsjuice och 4% kapslar med tranbarsextrakt, resterande 4% avbojde helt intaget av tranbarsprodukter. Interventionsperioden pagick i 8 manader. Resultatet visade att jamfort med historiska kontroller var det en signifikant minskad forekomst av UVI fran 27 fall/man till 20 fall/man.

Forekomsten av urinvagsinfektioner jamfordes pa ett kommunalt sjukhus. I Kirchoffs (23) icke- randomiserade, kontrollerade studie ingick 2 geriatriska enheter. Patienterna var inlagda 24 dagar i genomsnitt. Ena halften fick tranbarsjuice och den andra fick vanlig fruktjuice under 4 veckor. Tranbarsjuicen paverkade inte antalet fall av UVI.

McMurdo (24) har gjort en randomiserad, placebo-kontrollerad, dubbelblind studie pa 376 aldre patienter pa sjukhus. De var 60 ar och aldre och uppfoljningstiden var 35 dagar. Sammanlagt 189 deltagare fick 150 ml placebosaft serverat tva ggr dagligen och resterande 187 patienter fick lika mycket tranbarsjuice (25% tranbar). Resultatet visade ingen signifikant skillnad, 14 i placebogruppen respektive 7 i tranbarsgruppen utvecklade symptomatisk UVI. Det var 30% bortfall, de observerade urinvagsinfektionerna var farre an forvantat vilket kan tyda pa att det var for fa deltagare i studien.

I en icke- randomiserad, tvarsnittsstudie (25) ingick 38 aldre personer varav 9 man och 29 kvinnor med en medelalder pa 81 ar. Langvardspatienterna fick forst dricka 15 ml tranbarsjuice 2 ggr/dag under 4 veckor och under nasta 4 veckors period dricka samma mangd vatten fordelat pa 2 ggr/dag. Endast 17 patienter stannade tillrackligt lange for att kunna fullfolja studien. Hos 7 av 17 patienter sags en minskning av bakterier i urinen under perioden av intag med tranbarsjuice. Studien inneholl ett stort bortfall (n=21) pga. utskrivningar.

Sammanfattning av litteraturgenomgangen visar att det finns motsagelsefull dokumentation och otillracklig vetenskapligt underlag for att rekommendera tranbar som forebyggande behandling av UVI till aldre personer (1, 15, 26). Det finns saledes kunskap om att god vardhygien ar effektiv for att minska antalet urinvagsinfektioner. Det finns for narvarande inte tillrackligt med vetenskaplig evidens for att tranbarsjuice kan forebygga UVI hos aldre personer. I litteraturen saknas dock studier om effekterna av tranbarsjuice i kombination med god vardhygien kan reducera antalet urinvagsinfektioner hos aldre vardtagare i sarskilt boende.

Syfte Syftet med studien var att undersoka om tranbarsjuice och personalutbildning i vardhygien kunde forebygga symptomatiska urinvagsinfektioner hos aldre vardtagare i sarskilt boende.

Metod Studien hade en kvasiexperimentell design (27) med tre interventionsgrupper och en kontrollgrupp och genomfordes 2006. Effekten av interventionerna mattes med antalet antibiotikabehandlade symptomatiska UVI per vardtagare/grupp under 6 manader. Lakare ordinerade antibiotika nar foljande kriterier var uppfyllda: tata trangningar, sveda, positiv urinsticka for nitrit och leukocyter.

Beskrivning av sarskilt boende dar studien genomfordes Sammanlagt 257 aldre man och kvinnor over 65 ar pa fyra sarskilda boenden i en kommun i mellersta Sverige deltog i studien. Omsorgstagarna bodde i egna lagenheter. Det fanns tvattstall, toalett, dusch och handdesinfektionsmedel pa varje rum. Hygienforeskrifterna var lika pa boendena, men hur de foljdes noterades inte under studietiden. Personalen anvande sina privata klader som tvattades hemma. Skyddsrockar anvandes inte som rutin utan endast vid speciella infektioner och vid maginfluensa. Platshandskar anvandes flitigt. Kompetensen skiljde sig at avseende vardutbildning pa boendena. Maten till samtliga vardtagare kom fran ett storkok i kommunen. Lakare kontaktades som regel en gang per vecka och vid akuta besvar nar som helst pa dygnet. Nutritionsstatus pa studiedeltagarna var inte dokumenterat i journalerna. Boendeenheter speciellt for personer med demens valdes bort, p.g.a. pagaende omorganisation. Korttidsboenden valdes bort da omsattningen av vardtagare var stor.

Kontrollgrupp och interventionsgrupper Vilka sarskilda boenden som kom att tillhora kontrollgrupp eller interventionsgrupp valdes via lottning. I kontrollgruppen inkluderades 68 vardtagare. Interventionsgrupp 1 inkluderade 69 vardtagare som dagligen serverades tranbarsjuice. Interventionsgrupp 2 inkluderade 56 vardtagare dar personalen fick utbildning i vardhygien. Interventionsgrupp 3 inkluderade 64 vardtagare som dagligen serverades tranbarsjuice och personalen fick utbildning i vardhygien. Studiepopulationens storlek motiverades av tidigare studie (28) som visade att behandling med tranbar reducerade antalet symtomatiska urinvagsinfektioner med 12-20% jamfort med kontrollgruppen, varfor rekommenderat antal undersokningspersoner hade skattats till 58 personer/studiegrupp.

Interventioner 1. Berorda vardtagare serverades 3 dl tranbarsjuice (20% tranbar) dagligen i samband med maltid under 12 man. Juicen fordelades pa lunch och middag. Studiens langd av 12 manader motiverades av en studie i sarskilda boenden med 95 boendeplatser dar det gavs 81 antibiotikakurer under 12 manader (0,9 antibiotikakurer/boendeplats/ ar) 49% utgjordes av antibiotika som ges vid UVI (29).

2. Personalutbildningens innehall i vardhygien:

* Smitta och smittspridning * Handhygien -teknik vid handtvatt. Anvandning av desinfektionsmedel. Inga smycken, kortklippta naglar och inte fargat nagellack. Basala hygienrutiner.

* Skyddsklader – byte, tvatt och tillganglighet.

* Rutiner kring arbetsklader.

* Nedre toalett-tvattmetod man och kvinnor. Anvandningsmaterial.

* Rengoring av duschstol och duschvagn.

* Hygien vid KAD-slutet system, god avrinning. Skillnad man och kvinnor.

* Suprapubiskateter.

* Provtagningshanvisningar–urinsticka.

* Provtagning KAD utfors av sjukskoterska enl. aseptisk metod som innebar att urin tas fran KAD slang med kanyl (30,31).

Personalen i berorda interventionsgrupper fick information om tranbarsjuice respektive utbildning i vardhygien, direkt i anslutning till studiens igangsattande. Utbildningen i vardhygien gavs i grupper om 8-10 personer. Den pagick i ca 2 timmar och var obligatorisk. Ett kompendium sammanstalldes och delades ut pa varje vaning. Personalen i kontrollgruppen fick en skriftlig information om studien.

Datainsamlingsmetod Kontrollgruppen och de tre interventionsgrupperna kontaktades av sjukskoterskorna (MA,CA) som genomforde datainsamlingen. Registreringen av data skedde varje manad och uppgifterna togs fran datoriserade journaler som fordes i systemet Pro-Capita. For de aldre som hade Dos-dispenserad medicin (apodos) fanns medicinlistor att tillga pa E-dos, dessa fanns tillganglig i Pro-capita. Med apodos menas medicin som ar forpackad och delad maskinellt fran apoteket. Ovriga medicinlistor fanns i omvardnadsparmarna pa respektive avdelning.

Undersokningsvariabler Alder, kon, forekomst av KAD, symtom pa UVI, konsekvenser av UVI, medicinska diagnoser, uppegaende/sangliggande/rullstol, urin/ avforingsinkontinens, ostrogenbehandling, sar pa kroppen, bortfall och nyinflyttade registrerades pa speciellt utformade registreringslistor. En registreringslista anvandes for varje studiegrupp och mattillfalle per manad. Symptom pa UVI sasom tata trangningar och sveda registrerades pa dessa listor vid varje mattillfalle. I samtliga registrerade fall av antibiotikabehandlad symptomatisk UVI noterades sveda och trangningar.

Forskningsetiska overvaganden Etiska regler for medicinsk forskning foljdes (32). Studiedeltagarna fick muntlig och skriftlig information om studien. Informerat samtycke inhamtades muntligt och skriftligt. I studien fanns personer som tillfalligt eller permanent inte var kapabla att ge sitt eget samtycke, darfor informerades anhoriga muntligt och skriftligt och skrev under ett informerat samtycke. Forskningsprojektet ar godkant av Regionala etikprovningsnamnden Uppsala; Dnr 2 005:081.

Dataanalys Chi-Square test och Fischer’s Exact Test har anvants pa data pa nominalniva. Konfidensintervall for skillnad i procentuell andel personer med minst en UVI under studieperioden mellan kontrollgrupp och interventionsgrupperna har beraknats (33). Dataanalysen gjordes i Statistical Package for Social Sciences (SPSS). Resultat redovisades som statistiskt signifikant om p Vid sjunde registreringen gjordes en preliminar statistisk analys. Den visade ingen signifikant skillnad mellan interventionsgrupperna och kontrollgruppen och studien avbrots darfor efter 6 manaders intervention.

Resultat I studien ingick totalt 257 vardtagare, varav 174 kvinnor och 83 man. Medelaldern var 85 ar (range 54-100 ar). Det var signifikant fler kvinnor i hygien/tranbarsgruppen jamfort med ovriga studiegrupper. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan grupperna avseende alder, KAD, avforingsinkontinens, urininkontinens, sar pa kroppen och ostrogenbehandling. Hygien och tranbar/hygien grupperna hade signifikant fler rullstolsbundna personer jamfort med kontroll- och tranbarsgruppen. Hygien och tranbar/hygien grupperna hade signifikant fler personer med diabetes jamfort med ovriga grupper (Tabell 1).

Totalt registrerades 48 symptomatiska UVI under studieperioden, varav 21 (43.7%) i tranbarsgruppen, 11 (22.9%) i kontrollgruppen, 9 (18.7%) i tranbar/hygien gruppen och 7 (14.5%) i hygiengruppen. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad mellan grupperna avseende antal UVI under studieperioden av 6 man (Figur 1). Hygiengruppen hade lagst antal UVI under studieperioden. Totalt registrerades 33 symptomatiska UVI bland kvinnorna under studieperioden, varav 17 (51.5%) i tranbarsgruppen, 8 (24.2%) i tranbar/hygiengruppen, 5 (15.1%) i kontrollgruppen och 3 (9.0%) i hygiengruppen. Bland mannen registrerades sammanlagt 15 UVI under studieperioden, varav 6 (40%) i kontrollgruppen, 4 (26.6%) i tranbarsgruppen, 4 (26.6%) i hygiengruppen och 1 (6.6%) i tranbar/hygiengruppen.

Skillnaden i procentuell andel personer mellan kontrollgrupp och interventionsgrupper med minst en symtomatisk UVI beraknades under studietiden. Den basta matningen av differensen i andelen personer som blev battre av en intervention var inom tranbar/hygien gruppen med 2.1%, konfidensintervallet stracker sig fran -9.7% till 13.6%, det visar osakerheten att det inte gar att generalisera till populationen (Tabell 2).

[FIGURE 1 OMITTED] Bortfallet var sammanlagt 40/257 (15.5%) under studietiden varav 15 (37.5%) i tranbar/hygiengruppen, 15 (37.5%%) i tranbarsgruppen, 5 (12.5%) i hygiengruppen och 5 (12.5%) i kontrollgruppen. Orsaker till bortfallet var att personerna hade avlidit (n=28), var ovilliga att dricka tranbarsjuice (n=10) och flyttat till annan kommun (n=2). Bortfallet i studiegrupperna kompenserades under studietiden genom att nyinflyttade personer togs med i studien, for att uppna power berakningen av 58 personer/studiegrupp.

Diskussion En omvardnadsuppgift ar att ge stod och utveckla varje persons formaga till egenvard i syfte att bevara halsa (4), nagot som bl.a. kan innefatta tranbarsjuice for att forebygga UVI. En annan uppgift ar att tillampa goda basala hygienrutiner (5) for att reducera antalet UVI, da symptomen vid UVI ar besvarande och orsakar personen lidande i form av tata trangningar och sveda (1). Syftet med aktuell studie var att undersoka om tranbarsjuice och personalutbildning i vardhygien kan forebygga symptomatisk UVI hos aldre vardtagare.

Var studie visade ingen statistisk signifikant skillnad i antalet symptomatiska UVI mellan studiegrupperna under 6 manader. Studien kunde inte pavisa att tranbarsjuice hade effekt att forebygga urinvagsinfektioner hos aldre vardtagare i sarskilt boende. Inte heller tranbarsjuice kombinerat med extra personalutbildning i vardhygien hade nagon effekt pa att forebygga UVI. Hygiengruppen hade minst antal UVI under studietiden, men ingen statistisk signifikant skillnad jamfort med ovriga studiegrupper. Studien kan tala for att goda basala hygienrutiner minskar risken for att personal sprider infektioner mellan patienter (7,8, 14, 34). Tranbarsjuice har anvants bland aldre under flera decennier for att forebygga UVI (1). En Cochrane rapport fran 2008 (1) visade att tranbarsjuice kan ha viss effekt pa aterkommande UVI hos kvinnor, men det saknas vetenskapligt valgjorda randomiserade studier som har visat profylaktisk effekt av tranbarsjuice bland aldre man och kvinnor. Avorns (21) studie av 153 kvinnor i aldreboende inneholl brister i randomiseringen och utfallsmattet bakteriuri ar inte relevant da asymptomatisk bakteriuri ar vanligt bland aldre. Haverkorns (25) studie inkluderade 38 langvardspatienter bade man och kvinnor men bara 7 patienter analyserades pga stort bortfall. Mc Murdos (24) randomiserade studie med 376 aldre akut-rehabiliteringspatienter, visade ingen signifikant statistisk sankning av antalet symptomatiska UVI med tranbarsjuice jamfort med kontrollgruppen under 35 dagar. Studien var underdimensionerad och hade stort bortfall 30%. I Dignams (22) icke- randomiserade studie med 538 aldre man och kvinnor som fick tranbarsjuice/kapslar minskade forekomsten av UVI under 8 man jamfort med historiska kontroller. Det finns saledes motsagande och otillracklig vetenskapligt underlag att tranbarsjuice kan forebygga UVI bland aldre man och kvinnor (1,15, 26).

Berakning av studiens styrka ar baserad pa tidigare studie (28) och pa antagandet om en signifikansniva pa 5% med en forvantad power pa 0.80 blev urvalet beraknad till 58 personer i varje grupp. I var studie var den dokumenterade frekvensen av antibiotikabehandlad symptomatisk UVI lagre an forvantad, trots att studiepopulationens storlek av 257 personer blev fler an power berakningens 232 personer, vilket kan tyda pa att det var for fa deltagare i studien. Mc Murdos (24) randomiserade studie hade det storsta antalet studiedeltagare av 376 personer, trots det pavisades inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Storre randomiserade studier behover darfor goras. Ett annat skal till att antalet UVI i var studie var farre an forvantat kan mojligen bero pa att vara kriterier for symptomatisk UVI var strangare jamfort med andra studier (15).

Bortfallet i var studie var 15.5% och storst i tranbar och tranbar/ hygiengrupperna, vilket kan ha paverkat resultatet. Det storsta skalet till bortfallet i aktuell studie var dodsfall och de var flest i tranbarsgruppen. Det kan jamforas med Haverkorns (25) studie med bortfall pa 21% och Mc Murdos (24) 30%. Bortfallet i var studie kompenserades under studietiden med att nyinflyttade personer togs med i studien for att uppna statistisk power. Det finns in-vitro studier som visar att intag av tranbarsjuice minskar vidhaftningsformagan hos Koli bakteriens fimbrier. Effekten kommer efter 2 timmar och med en duration av 9 timmar. Tva doseringar kan anses lampligt (3), vilket tillampades i var studie.

Vi har inte funnit studier som har tagit reda pa optimal mangd tranbarsjuice, antal kapslar eller halten av tranbar som behovs for att forebygga UVI (26). Mangden tranbarsjuice i studierna varierar fran 30-300ml/1-3 ggr dagligen, antalet kapslar 2-6 dagligen och halten av tranbar fran 10-30% (1). En svaghet i studien var att ingen dokumentation om intag av tranbarsjuice gjordes. Det ar osakert om studiedeltagarna fick i sig ratt mangd per dag. Det har i andra studier visat sig att tranbarsjuice inte ar en popular dryck (22), kanske kunde juicen ha bytts ut till kapslar till de deltagare som slutade pga. de inte tyckte om juicen. Studietidens langd varierar i studierna fran 4 veckor- 8 man (1). Var studietid var avsedd till 12 man (29), men efter 6 man avbrots studien pga forskningsetiska skal da inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan studiegrupperna.

Aktuell studie var en interventionsstudie med kvasi-experimentell design, som ar att foredra nar fullstandig kontroll over omvardnadsatgarder ar svara att uppna pga. institutionella forutsattningar. Nackdelen med denna design var att deltagarna i de olika grupperna redan var bestamda och ingen slumpmassig fordelning kunde goras (27). Grupperna skiljde sig at vilket kan ha paverkat resultatet. Tranbarsgruppen hade flest antal symtomatiska UVI och kvinnorna stod for merparten av dem, vardtagarna hade samre allmantillstand med flest dodsfall jamfort med ovriga grupper. Hygien och tranbar/hygien grupperna hade flest antal personer med diabetes och personer som var rullstolsbundna i jamforelse med ovriga grupper. De finns fler faktorer som kan ha paverkat resultatet som t.ex. personalens kompetens, olika vardrutiner, infektioner, nutritionsstatus som inte registrerades i denna studie.

Konklusion och kliniska implikationer Huvudfyndet i denna studie visade ingen statistisk signifikant skillnad for att tranbarsjuice eller i kombination med personalutbildning i vardhygien kan forebygga symptomatisk UVI bland aldre personer. Den samlade evidensen visar att det finns otillrackligt och motsagande vetenskapligt underlag for att tranbarsjuice kan forebygga UVI bland aldre man och kvinnor (1). Det betyder inte att tranbar inte kan forebygga UVI, det visar daremot att det behovs fler och valgjorda kvantitativa och kvalitativa studier pa aldre man och kvinnor for att visa pa tranbarens forebyggande effekt. Framtida forskning pa tranbar som profylax mot UVI bor fokusera pa storre randomiserade studier. Dessutom borde effekten av behandling med tranbarskapslar studeras. I nulaget kan darfor var studie inte utesluta att tranbarsjuice/kapslar forebygger UVI hos aldre. Darfor bor sjukskoterskan arbeta evidensbaserat vilket innebar ett forhallningssatt och vilja att tillampa basta bevis for beslutsstod utifran kunskaper fran forskning, klinisk erfarenhet och patienters/anhorigas erfarenheter (35).

Godkjent for publisering 15.04.2009 Referenser (1.) Jepson RG, Mihaljevic L, Craig J. Cranberries for preventing urinary tract infections. Cochrane Database of Systematic Reviews 2008, Issue 1, Art No.;CD001321. DOI.10.1002/14651858. CD001321.pub4.

(2.) Kahkonen MG, Hopia AL, Heinonen M. Berry phenolics and their antioxidant activity. J Agric Food Chemistry. 2001; 49(8):4076-4092.

(3.) Howell A, Foxman B. Cranberry juice and adhesion of antibiotic-resistant uropathogens. JAMA. 2002; 287(23):3082-3083.

(4.) Orem D. Nursing: Concepts of Practice (6th ed.). St. Louis: Mosby, 2001.

(5.) Nightingale F. Notes on nursing. What it is and what it is not (1859). Edinburgh: Churchill Livingstone, 1980.

(6.) Tammelin A, Hellstrom C. Angelaget att minska infektionsrisken inom sarskilda boenden. Lakartidningen. 2003;100 (46):3757-9.

(7.) Harris AD, Samore MH, Nafziger R, DiRosario K, Roughmann MC, Cameli Y. A survey on handwashing practice and opinions of healthcare workers. Journal of Hospital Infection. 2000;4.318-321.

(8.) Lankford MG, Zembower TR, Trick WE, Hazek DM, Noskin GA. Peterson LR. Influence of role models and hospital design on hand hygiene of healthcare workers. Emerg Infects Dis. 2003; 9(2):217-223.

(9.) Witby M, Mclaws M-L, Ross MW. Why healthcare workers don’t wash their hands: A behaviour explanation. Infection Control and Hospital Epidemiology. 2006;27:484-92.

(10.) Pittet D, Simon A, Hugonnet S, Lucia Pessoa-Silva C, Sauvan V, Perneger T. Hand Hygiene among Physicians: Performance, Beliefs and Perceptions. Annals of Internal Medicine. 2004;141:1-8.

(11.) Pittet D, Allegranzi B, Storr J, Donaldson L. Clean care is safer care: the Global Patient Safety. Int J Infect Dis. 2006;10(6):419-424.

(12.) Beggs CB, Noakes CJ, Sheperd SJ, Kerr KG, Sleigh PA, Banfield K. The influence of nurse on hand hygiene effectiveness. Am J Infect Control. 2006; 34 (10): 621-626.

(13.) Fendler E, Ali Y, Hammond B, Lyons M, Kelley M, Vowell NA. The impact of alcohol hand sanitizer use on infection rates in an extended care facility. Am J Infect Control. 2002; 30:226-233.

(14.) Gordin FM, Schultz P, ME, Hubert RA, Gill JA. Reduction in nosocomial transmission of drug–resistant bacteria after introduction of an alcohol–based handrub. Infect Control Hosp Epidemiol. 2005; 26: 650-653. web site att uverse coupon code

(15.) Andre M, Molstad S. Nya riktlinjer for urinvagsinfektion hos kvinnor. Lakartidningen 2008; 15: 1107-1109.

(16.) Kelly J. Clinical syndromes of urinary tract infection. Current Therapeutic Research. 1997;38 (7):15-21.

(17.) Griebling TL. Urologic diseases in America project: trends in resource use for urinary tract infections in women. J Urol. 2005;173:2181-87.

(18.) Hu KK. Risk factors for urinary tract infections in postmenopausal women. Arch Intern Med 2004;164:989-93.

(19.) Tullus K. Urinvagsinfektion delvis smittsam. Lakartidningen. 2002;99 (4):300.

(20.) Preeti N, Malani MD. Diagnosis and management of urinary tract infections in older women. Clinical Geriatrics. 2005; 13: 167-171.

(21.) Avorn J, Monane M, Gurwitz JH, Choodnovskiy I, Lipsitz LA. Reduction of bacteriuria and pyuria after ingestion of cranberry juice. JAMA. 1994; 271:751-754 (22.) Dignam R, Ahmed M, Kelly K, Denman S, Zayon M, Kleban M. The effect of cranberry juice on UVI rates in a long-term care facility. Annals of Long Term Care 1998;6(5).163-167.

(23.) Kirchoff M, Renneberg J, Damkjaer K, Pietersen I, Schroll M. Can ingestion of cranberry juice reduce the incidence of urinary tract infections in a department of geriatric medicine? Ugeskr Laeger, 2001; 163: 2782-6.

(24.) McMurdo ME, Bisset LY, Price RJ, Phillips G, Crombie IK. Does ingestion of cranberry juice reduce symtomatic urinary tract infections in older people in hospital? A double-blind, placebo-controlled trial. Age Ageing. 2005; 34(3):256-261.

(25.) Haverkorn MJ, Mandigers,J. Reduction of bacteria and pyuria using cranberry juice. JAMA. 1994; 272:590.

(26.) Brannstrom I. Nedre urinvagsinfektion (UVI) hos kvinnor. Alternativa behandlingsmetoder. Information fran Lakemedelsverket. 2007;18:32-38 (27.) Polit D & Beck CT. Nursing reserach: generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer health/Lippincott Williams & Wilkins, 2008.

(28.) Robbins G, Bondi S. Does cranberry juice prevent or treat urinary tract infection? Family Practise. 2003;52(2):1-3.

(29.) Magnusson K. Resultat av en lakemedelsrevision pa aldreboende Vallongarden och Fleminggatan 15-17, Gavle. Primarvarden, Gastrikland, 2003.

(30.) Noren W. Handbok for halso och sjukvard. Personlig hygien. Info Medica. Landstingsforbundet och svenska kommunforbundet, 2004.

(31.) Sjogren A. Hygienronden, en metod att beskriva, mata & sakra vardhygienisk standard. Smittskyddsinstitutet. Stockholm, 2005.

(32.) Vetenskapsradet. Codex-regler och riktlinjer for forskning. Stockholm. Hamtat 2008-05-31 fran www.codex.vr.se (33.) Altman D, Mackin D, Bryant T, Gardner M. Statistics with confidence. (2nd ed). Bristol, BMJ Books, 2003.

(34.) Jumaa PA. Handhygiene: Simple and complex. International Journal of Infectius Diseases. 2005; 9: 3-14.

(35.) Rycroft-Malone J, Seers K, Titchen A, Harvey K, Kitson A, Mc-Cormack B. What counts as evidence in evidence-based practice? Journal of Advanced Nursing 2004; 47: 81-90.

Doris Hagglund, Leg.ssk, Dr.med.vet, Lektor–Barbro Wadensten, Leg.ssk, Fil.dr, Klinisk lektor–Catarina Andersson, Leg.ssk.–Margareta Aflarenko, Leg.ssk.

Doris Hagglund, Lektor, Halsoakademin, Allmanmedicinskt forskningscentrum, Orebro Universitet, SE-70182 Orebro, Sverige. doris.hagglund@oru.se Barbro Wadensten, Klinisk lektor, Institutionen for folkhalso- och vardvetenskap, Enheten for vardvetenskap, Uppsala universitet, Uppsala, Sverige Catarina Andersson, Leg.ssk. Sandvikens kommun, Sandviken, Sverige, Margareta Aflarenko, Leg.ssk. Sandvikens kommun, Sandviken, Sverige

Tabell 1. Karakteristiska for studiepopulationen vid studiens start (n=257)

Kontrollgrupp Tranbarsgrupp (n=68) (n=69) Antal (%) Antal (%) Antalet deltagare:

Man 27 (39.7) 23 (35.3) Kvinnor 41 (60.3) 46 (64.7) Medelalder ar:

Man 78 81 Kvinnor 86 85 Funktionsformaga:

Uppegaende 48 (70.6) (1) 48 (69.6) (2) Rullstolsburen 15 (22.1) 8 (11.6) Sangliggande 1 (1.5) 0 (0) KAD:

Ja 8 (11.8) (1) 5 (7.2) (2) Avforingsinkontinens:

Ja 5 (7.4) (1) 8 (1.6) (2) Urininkontinens:

Ja 22 (32.4) (1) 26 (37.7) (2) Ostrogenbehandling:

Ja 3 (4.6) (1) 5 (8.9) (2) Sar pa kroppen:

Ja 9 (14.0) (1) 6 (10.7) (2) Sjukdomar:

Stroke 9 (13.2) 8 (11.5) Demens 14 (20.5) 17 (24.6) Neurologisk 3 (4.4) 2 (2.8) Diabetes 5 (7.3) 2 (2.8) Hjartsvikt 22 (32) 12 (17.3) Kroniska UVI 1 (1.4) 2 (2.8) Prostata 4 (5.8) 6 (8.6)

Hygiengrupp Hygien/Tranbarsgrupp (n=56) (n=64) Antal (%) Antal (%) Antalet deltagare:

Man 22 (39.3) 11 (17.2) Kvinnor 34 (60.7) 53 (82.2) Medelalder ar:

Man 82 87 Kvinnor 87 86 Funktionsformaga:

Uppegaende 29 (51.8) (3) 29 (45.3) (4) Rullstolsburen 23 (41.1) 20 (31.3) Sangliggande 1 (1.8) 1 (1.6) KAD:

Ja 8 (14.3) (3) 4 (6.2) (4) Avforingsinkontinens:

Ja 10 (17.9) (3) 11 (17.2) (4) Urininkontinens:

Ja 21 (37.5) (3) 23 (35.9) (4) Ostrogenbehandling:

Ja 9 (16.9) (3) 5 (10.0) (4) Sar pa kroppen:

Ja 3 (5.6) (3) 7 (14.0) (4) Sjukdomar:

Stroke 7 (12.5) 11 (17.1) Demens 13 (23.2) 12 (18.7) Neurologisk 6 (10.7) 3 (4.6) Diabetes 9 (16.0) 11 (17.1) Hjartsvikt 12 (21.4) 15 (23.4) Kroniska UVI 1 (1.7) 5 (7.8) Prostata 4 (7.1) 1 (1.5)

P-varde

Antalet deltagare: * Man Kvinnor Medelalder ar:

Man NS Kvinnor NS Funktionsformaga: * Uppegaende Rullstolsburen Sangliggande KAD:

Ja NS Avforingsinkontinens:

Ja NS Urininkontinens:

Ja NS Ostrogenbehandling:

Ja NS Sar pa kroppen:

Ja NS Sjukdomar:

Stroke NS Demens NS Neurologisk NS Diabetes * Hjartsvikt NS Kroniska UVI NS Prostata NS

* = p Hagglund, Doris; Wadensten, Barbro; Andersson, Catarina; Aflarenko, Margareta